Att tappa hår är något de flesta upplever någon gång i livet. För vissa sker det tillfälligt, för andra gradvis över flera år. Håravfall kan väcka oro och påverka självkänslan, men det är viktigt att veta att de flesta orsakerna går att förstå, behandla eller bromsa.
För att förstå varför håravfall uppstår behöver man först veta hur håret normalt växer och förnyas.
Hårets naturliga cykel
Varje hårsäck lever i sin egen rytm. Den växer aktivt under flera år, vilar en tid och tappar sedan hårstrået för att börja om på nytt.
När kroppen mår bra befinner sig nästan alla hårsäckar i tillväxtfas. Men stress, sjukdom, hormoner eller inflammation kan störa den balansen. Då tappar man mer hår än vanligt, eller så producerar hårsäcken tunnare och svagare hårstrån.
Vanliga orsaker till håravfall
Det finns många olika typer av håravfall. Vissa är tillfälliga och går över av sig själva, andra kräver behandling. Nedan beskrivs de vanligaste formerna.
Ärftligt håravfall (androgen alopeci)
Det här är den vanligaste formen av håravfall hos både män och kvinnor. Den beror på ärftliga faktorer och på hur känsliga hårsäckarna är för hormonet testosteron.
Hos män börjar det oftast med tunnare hår vid tinningarna och på hjässan. Hos kvinnor märks det som en jämn glesning på hjässan medan den främre hårlinjen brukar bevaras.
Tillståndet går inte att bota, men det finns effektiva behandlingar som kan bromsa processen och ibland stimulera ny tillväxt. Det kan handla om läkemedel, lösningar som ökar blodcirkulationen i hårbotten, eller behandlingar med kroppens egna tillväxtfaktorer (PRP).
Stressutlöst håravfall (telogent effluvium)
Om man tappar mycket hår några månader efter stress, feber, operation eller graviditet handlar det ofta om ett tillfälligt tillstånd där kroppen ”pausat” hårtillväxten.
Håret tunnas ut jämnt över hela huvudet och man märker ofta stora mängder hår i duschen eller hårborsten.
Tillståndet är ofarligt och håret växer tillbaka när kroppen återhämtat sig, vanligtvis inom några månader.
Läkemedelsutlöst håravfall (anagent effluvium)
Vissa mediciner påverkar cellerna i hårsäckarna så att håret faller snabbare än vanligt. Det gäller särskilt vid cancerbehandling, men kan även orsakas av andra läkemedel.
Håret faller jämnt över hela huvudet, ofta ganska snabbt, men växer vanligen tillbaka när behandlingen avslutas.
Autoimmunt håravfall (fläckvis håravfall, alopecia areata)
Vid alopecia areata angriper kroppens immunförsvar av misstag hårsäckarna. Det leder till runda eller oregelbundna kala fläckar i hårbotten eller på andra delar av kroppen.
Håravfallet kommer ofta plötsligt men kan variera i perioder. Hos de flesta växer håret tillbaka spontant, men ibland behövs behandling som lugnar immunreaktionen i hårbotten.
Självorsakat eller mekaniskt håravfall (trichotillomani och hårslitage)
En del tappar hår för att det utsätts för upprepad påfrestning. Det kan bero på att man drar i håret när man är stressad, använder starka produkter, frekvent värmeverktyg eller frisyrer som drar i hårbotten.
Håret kan brytas av och bli tunnare i vissa områden, men växer oftast tillbaka när man ändrar sina vanor och skyddar håret bättre.
Ärrbildande håravfall
Vissa sjukdomar skadar hårsäckarna permanent. Då bildas ärrvävnad som gör att håret inte kan växa tillbaka. Det är ovanligt men viktigt att upptäcka tidigt eftersom behandling kan stoppa utvecklingen.
Lichen planopilaris
Detta är en inflammation i hårbotten som kan ge klåda, rodnad och fjällning. Håret blir glesare och vissa områden blir släta. Om tillståndet inte behandlas i tid kan det orsaka permanent hårförlust.
Behandlingen syftar till att dämpa inflammationen med medicinska krämer, tabletter eller injektioner för att bevara de hårsäckar som fortfarande är aktiva.
Frontalt fibroserande alopeci
Den här formen drabbar oftast kvinnor efter klimakteriet. Hårlinjen flyttas gradvis bakåt och ögonbrynen kan tunnas ut. Ibland upplevs sveda eller ömhet i hårbotten.
Behandlingen går ut på att bromsa utvecklingen med antiinflammatoriska läkemedel och ibland hormonpåverkande behandlingar som minskar påverkan på hårsäckarna.
Discoid lupus erythematosus
Detta är en autoimmun sjukdom som ibland kan påverka hårbotten. Den ger röda, fjällande fläckar som efter hand blir ljusa och släta när hårsäckarna förstörts.
Tidigt insatt behandling med solskydd och antiinflammatoriska läkemedel kan bromsa utvecklingen och förhindra att fler områden drabbas.
Kronisk follikulit i hårbotten (folliculitis decalvans)
En bakteriell inflammation som angriper hårsäckarna. Den ger varblåsor, skorv och områden där flera hårstrån växer ur samma öppning.
Tillståndet kan leda till ärrbildning om det inte behandlas. Antibiotika och antiinflammatorisk behandling kan ofta stoppa sjukdomsprocessen.
Djup hårbottensinflammation (dissecting cellulitis)
Ett ovanligt tillstånd som oftast drabbar yngre män. Det börjar med ömma knölar och små gångar under huden som kan läka med ärr.
Behandlingen är långvarig och syftar till att minska inflammation och bakterietillväxt. När sjukdomen är lugn kan kirurgi eller hårtransplantation övervägas för att återställa området.
Sammanfattning
Håravfall kan bero på många olika orsaker, från stress och hormoner till infektioner och inflammation. Vissa former går över av sig själva, andra kräver medicinsk behandling.
Det viktigaste är att inte vänta för länge. En tidig bedömning och rätt diagnos ger störst chans att bevara och återställa håret.
